Om författarna


Martin

Tio år gammal kunde Martin det fullständiga namnet på alla grekiska landslagsspelare i herrfotbollslandslaget. Nördigheten har suttit i ganska bra sedan dess, även om ämnesfokuset skiftat lite med åren. Duttrekord och kanelbullar har blivit allt mindre viktigt, bra musik och kladdkaka allt viktigare. Lämnade hemtrakterna kring Örebro i tjugoårsåldern för att studera kulturvetenskap i Linköping, där han fördjupat sig i konstvetenskap. Martin har under ett drygt år låtsats som att han inte är i staden för att plugga och istället sysslat med marknadsundersökningar. Om inbyggda ugnar, bland annat. Planerar ändå att ta en examen i vinter genom att skriva en uppsats om den underskattade genren disco. På det stora hela kan han beskrivas som en lat, jonglerande romantiker som tycker att Brief Encounter är bättre än Citizen Kane.

martin.janzon@gmail.com

Johannes

Efter att ha ställt höga krav på livet i sin ungdom har Johannes växt upp till insikten att han är glad bara teet är varmt och det går någon bra film på teve. Han har intresserat sig för en rad olika saker i sitt liv, kanske med resultatet att det är mycket han vet lite om och lite han vet mycket om. Idéhistoria är ändå det ämne som ligger honom närmast hjärtat. När han var liten ville han bli fotbollsproffs, och han har spelat boll för en fotbollsklubb i Sveriges tredje högsta division. Det är inget han skryter om. Han har under en säsong gjort tre mål mot Degerfors. Det är något han skryter om. Han vet inte alls vad han ska göra med sitt liv, men sånt är inte så viktigt. För att bestämma vem han är är det viktigare att veta att han älskar soul, rysk litteratur och avokado i matlagning, att han är en vardagsnära cyniker, och att han tycker att Tôkyô Monogatari är bättre än Brief Encounter.

johannes.soldal@gmail.com

Gabriel

Gabriel växte upp i en småstad mellan fem och tio mil från där du bor. Där spelade han in film, lekte och var kär. Allt i ett tillstånd pendlande mellan euforisk lycka och total oförståelse inför omvärlden. Gabriels sökande efter mål och mening har för närvarande fört honom till en lägenhet i Uppsala. Där sitter han och spekulerar om verklighetens natur och vad som är moraliskt rätt. Skulle satsningen mot doktorandtjänsten i filosofi gå åt skogen tröstar han sig med att han säkert kan falla tillbaka på sommarjobbet som städare. Det är ett hedervärt arbete där man mestadels får vara ifred i sina egna tankar. Mycket mer än så kan man enligt hans mening inte begära av livet. Om smaken nu säger något om ens personlighet, så är han med all sannolikhet en förträfflig människa. Den är nämligen oklanderlig: skimrande melodier, goda viner, fotbolls-VM, och den bestämda åsikten att Les Enfants du paradis är bättre än allt.

gabbelarsson87@hotmail.com

Bild: Kristine Soldal

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar